Shannods fall

Världsormen vred sig
och världselden spreds utåt
men kyla kändes i bortom kant;
Evigheten var enorm
eggen trubbig för ett liv
för första drakens tid närma slut.

Svans splittrade till moln
separerade bortom i kyla
oundviklig oro formade ridå;
kropp klövs i tusen delar
kreerade till egna liv
titaner tira kosmos.

Förstånd flisas till
flera stjärnor små
berättelser beaktas bland dess namn;
vass klo växer samman
väcker heder och krig
för att freda framtidens tal.

Magens mitt blir tumult
med otydlig mening
och oro skapar liv;
själens skinn ömsas
skinande kärlek skapar
med förutspått förfall.

Innerst ivrar värmen
intensivt ljus breder sig
Storstjärnan strålar med evighet;
bortom bereder sig
bitar falla mot mitt
åter åtar fördärv en ny början.